Brist på tillväxthormon, GH, är vanligen en del av en brist även på andra hormoner som bildas i hjärnans hypofys. Tillväxthormonbrist kan drabba både barn och vuxna, men är vanligast bland vuxna. Det finns cirka 2 000 personer i Sverige med brist på tillväxthormon.
Varför drabbas man av tillväxthormonbrist?
Tillväxthormonbrist brukar kunna orsakas av en sjukdom i hypofysen. Bristen på tillväxthormonet kan ha flera olika orsaker och vara medfödd eller förvärvad. Man kan till exempel ha haft bristen sedan man var ett barn. Den vanligaste orsaken är att man har en knuta i hypofysen som stör hormonproduktionen.
Hos barn finns det oftast ingen riktig förklaring till bristen på tillväxthormonet. När man har en brist på flera olika hypofyshormoner så får man hypofyssvikt, detta kan resultera i tillväxthormonbrist. Hormonet bildas i hypofysen, det är en liten körtel på hjärnans undersida. När tillväxthormonet insöndras i blodbanan så leder det till att levern frisätter olika tillväxtstiumulerande ämnen.
Vid tillväxthormonbrist kan det finnas rubbningar i regleringshormonerna, alltså brist på själva tillväxthormonet. Det kan även vara fel på cellernas receptor som ska ta emot hormonerna. Sjukdomen kan drabba både barn och vuxna men är vanligast bland vuxna.
Hur ser man tecken på tillväxthormonbrist?
På ett nyfött barn kan tillväxthormonbrist visa sig på lite olika sätt. Man brukar se ett mycket lågt blodsocker. Efter tre till nio månaders ålder så börjar tillväxthastigheten att minska. Ännu lite senare så börjar viktökningen påverkas. Ett annat tecken är att tandutvecklingen är försenad. Barnet brukar även vara knubbigt och ha ett relativt tjockt fettlager under huden. Hormonbrist brukar ge upphov till följande:
- Stort sömnbehov.
- Nedsatt psykiskt välbefinnande.
- Torr, tunn och rynkig hud.
- Minskad muskelmassa.
- En ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Man noterar även nedsatt vitalitet och en minskad bentäthet.
Diagnos och behandling vid tillväxthormonbrist
Man kan se tecken till tillväxthormonbrist genom ett blodprov, IGF-1, men för att kunna fastställa sjukdomen behövs ett stimuleringstest. Under stimuleringstestet tillför man en substans som stimulerar GH.
När läkaren ställer diagnosen på ett barn så väger och mäter man barnet. Även föräldrarnas vikt och längd bör ingå i bedömningen och även deras vikt och längd som barn. Läkaren frågar även om vilken ålder föräldrarna kom i puberteten. Förutom det så ställs olika frågor om barnets kost, aptit, motionsvanor och om det har andra sjukdomar. Man frågar även om barnet har sociala problem.
Genom att ge personer med tillväxthormonbrist ett genframställt tillväxthormon har behandlingen av både barn och vuxna dramatiskt förbättrats. När man behandlar barn med genframställt hormon så brukar det resultera i normal kroppslängd. Resultatet av de vuxnas behandling är bland annat en förbättring av kroppsammansättningen. Exempelvis så ökar muskelmassan och fettväven minskar. Personerna får tillbaka sin livsenergi. Behandlingen är livslång och den innebär en daglig injektion av tillväxthormonet.
