Ger varmare väder nya pollenslag?

Åslög Dahl är forsknings- och utvecklingschef vid Botaniska analysgruppen i Göteborg. I egenskap av botaniker har hon dokumenterat pollen i nästan 30 år. Under få trettioårsperioder i den skandinaviska växthistorien har klimatet genomgått så hastiga förändringar som denna. Tecknen på att temperaturen förändrats är tydliga.

Observationer av växtarter visar att våren kommer en vecka tidigare nu än för 30 år sedan. Det kan också beläggas statistiskt, säger Åslög Dahl. Inom det närmaste seklet förväntas temperaturen stiga mellan två och fem grader i Skandinavien. Så varmt har det inte varit sedan 3 000 f Kr.

Det låter kanske inte så mycket men innebär en stor skillnad för växtligheten, menar Åslög Dahl. Under värmetiden, som varade från cirka 9000 till för cirka 5000 år sedan, hade ädla lövträd en helt annan utbredning än i dag, då ek, lind och alm växte så långt upp som i södra Norrland.

När somrarna framöver blir torrare, värmeböljorna fler och vintrarna mer nederbördsrika förväntas vissa arter breda ut sig medan andra minskar eller försvinner, säger Åslög Dahl. Tidigare vårar, varmare somrar och mildare vintrar. Det låter som skogen går en trevlig och behaglig framtid till mötes. Men skenet bedrar.

Björken vandrar norrut

Träd har egentligen förutsättningen att anpassa sig till förändringar i temperaturen eftersom det genetiska materialet har en stor variation, men när förändringarna sker så snabbt hinner träden inte med, det tar ofta tiotals år innan ett ungt träd börjar sätt a frö och innan de individer som klarar sig bäst under de nya förhållandena har hunnit bli vanligast, har lång tid passerat. Den naturliga selektionen kan därför inte hålla jämna steg med klimatutvecklingen.

Varje art eller population har sin speciella favorit temperatur, då balansen mellan fotosyntes och respiration fungerar som bäst, det vill såga då energiupptag och energiutnyttjande är i balans. Flera av de arter som trivs hos oss har anpassat sig till vårt kyliga klimat. Ett sådant exempel är björk.

Björken tycker inte om när det är torrt och hett, säger Åslög Dahl. Sådana dagar förväntas vi framöver få fler av, åtminstone i södra Sverige. Det innebär att björken förmodligen kommer att minska i södra Sverige men kommer att kolonisera norrländska våtmarker och att växa högre upp i fjällen än i dag.

Prognosen är att genomsnitts halterna av björkpollen på sikt ökar i norra Sverige men minskar något i söder, säger Åslög Dahl. Istället för väntas boken breda ut sig i större utsträckning.

Boken gynnas av värme och är en god kolonisatör. Bland annat klarar groddplantorna att etablera sig både i sol och i skugga, och den kan därför breda ut sig på såväl öppna marker som inne i skogen. Den trivs på många olika typer av mark.

Även om björkpollen kan förväntas sjunka i söder ökar alltså bokpollen. För många björkpollenallergiker kan det vara hugget som stucket eftersom många av dem även är känsliga för bok. Det protein immunförsvaret reagerar på är ganska likt hos björk, bok, ek, hassel och avenbok. Boken sprider dock inte sitt pollen lika långt som björken gör. Även bestånden av gran förväntas förändras. Granen kom till Skandinavien norrifrån och dess spridning söderut pågår fortfarande. Arten trivs dåligt med de blöta vintrar som är att vänta och förmodligen kommer den inte att kunna hävda sig särskilt bra i södra Sverige.

Senare blomning

Temperaturen spelar en stor för växtligheten. Den kontrollerar fotosynteshastigheten och styr tillsammans med natt ens längd också växtens biologiska klocka. På hösten när temperaturen sjunker och dagen blir kortare går de flesta fleråriga växter i vila, mellan -5 och +10 går de in i en fas som kallas kylning som är en nödvändig återhämtningsperiod för trädet. När höstarna nu blir varmare riskerar träden att gå i vila senare. Eftersom de kräver en viss viloperiod kommer de därför också komma igång senare på våren. En sen start ökar risken för att frukterna inte hinner mogna i tid.

Lövsprickning, blomning och lövfällning är anpassade att inträffar vid tidpunkter som normalt minimerar risker och maximerar möjligheter för framgångsrik fortplantning, säger Åslög Dahl. Ett bestånd av en art som är i otakt med de yttre förhållandena blir alltså mer sårbar. Hasseln behöver inte kylas särskilt länge för få tillräckligt med vila, och framtidsprognosen är att hasselpollensäsongen kommer att börja tidigare än den gör i dag.

Ragweed från USA

Vissa växter producerar mer pollen när halten av koldioxid ökar i luft en. Det gäller bland annat dem som kan lagra mycket energi i sina jordstammar, det samma gäller för malörtsambrosia eller ragweed som har sitt ursprung i Amerika. Malörtambrosia spreds till vår kontinent i mitt en av 1900-talet. Den kom till Europa i det utsäde som importerades från
USA eft er andra världskriget. I Sverige är den fortfarande relativt sällsynt, men sprids med fågelfrö och i foderpellets och växer på platser där fåglar matas.

Malörtsambrosia är starkt allergiframkallande och är den främsta orsaken till pollenallergi i USA, säger Åslög Dahl. Örten börjar blomma i slutet av augusti och kan komma att gynnas av det mildare klimatet som nu väntar. Höstens tidiga natt frost har varit det som begränsat malörtsambrosia från att få fäste hos oss, men nu håller den på att etablera sig i Sverige. I försök att hindra den från att få fäste hos oss kan man rycka upp den, helst innan den bildat sina frön.

Det kan vara värt ett försök men man ska vara lite försiktig när man tar i den eftersom den kan reta huden, säger Åslög Dahl. Sammanfattningsvis är prognosen fler ädla lövträd, mindre gran och en skog som överlag är mer känslig för skadeangrepp, extrem väderväxlingar och storm. Enligt framtida klimatmodeller kommer vegetationsperioden att öka med ungefär två månader de närmaste 100 åren.

Pollensäsongen förlängs, det verkar dessvärre bli en kortare viloperiod för allergiker i framtidens klimat, enligt Åslög Dahl.