Det skriver bland annat Dagens nyheter i sin nätupplaga. Den nya studien från Karolinska institutet baseras på uppgifter om alla som fötts i Sverige mellan 1973 och 2001 och har genomförts i samarbete med Indiana University i USA.
Kvaliteten på sperman försämras
En förklaring till att barn till äldre pappor drabbas av den här typen av psykiska sjukdomar tros vara den försämrade kvaliteten på mannens spermier som uppstår med åren.
I sperman hos äldre män sker mutationer i arsvamassan som finns i spermierna och ju äldre mannen är, desto fler mutationer förekommer. Även om de flesta mutationer är harmlösa kan en del av dessa medföra ökad risk för psykisk sjukdom. Den här typen av mutationer sker inte hos kvinnor därför är kvinnans ålder i det här sammanhanget inte av betydelse.
Biologiska klockan tickar
Forskarna bakom studien poängterar att män bör vara medvetna om riskerna med att vänta med att bli pappa.
De konstaterar samtidigt att störst fokus idag läggs på kvinnans ålder och att man därför behöver informera män mer om riskerna med att bli pappa senare i livet. Män borde med andra ord bli mer medvetna om att den biologiska klockan tickar även för dem.
Större risk för psykisk sjukdom
DN skriver i sin nätupplaga att forskarna betonar att långt ifrån alla barn som föds när pappan är äldre får en sjukdomsdiagnos. Det finns även studier som visar att män har svårare att bli föräldrar med stigande ålder.
Det man inte visste var att risken var så pass hög som man nu efter den nya studien bedömer den vara, barn som föds när pappan är 45 år löper till exempel 3,5 gånger större risk att få autism än barn som kommer till världen när pappan är 24 år. Barn med äldre pappor har också 13 gånger högre risk att få funktionsnedsättningen adhd, 25 gånger högre risk att drabbas av bipolär sjukdom och fördubblad risk att drabbas av psykos. De löper också högre risk för drogmissbruk och självmordsförsök.
Hänsyn till andra faktorer
Tidigare studier har kritiserats för att man ansåg att pappans ålder inte nödvändigtvis var förklaringen bakom psykisk sjukdom. Så i den nya tudien har forskarna, baserat på den kritiken, valt att ta hänsyn till bland annat ärftliga faktorer, utbildningsnivå och socioekonomi som kan påverka resultatet.
Resultaten har också jämförts med syskon och kusiner och på så sätt kan man vara säker på att det verkligen är åldern hos pappan som har betydelse.
Fakta
I studien har forskaren Paul Lichtenstein har tillsammans med sina kolleger vid Karolinska institutet och Indiana University i USA undersökt uppgifter om alla som fötts i Sverige mellan åren 1973 och 2001 via olika register. Under de åren föddes mer än 2,6 miljoner svenska barn. Barn födda efter 2001 ingår inte i studien eftersom de inte alltid hunnit insjukna.
