Över 500 nya fall av myelom diagnostiseras varje år i Sverige och de flesta patienter är över 65 när de drabbas av sjukdomen. Myelom är förhållandevis ovanligt före 40 års ålder. Sjukdomsförloppet skiljer sig från person till person men överlevnaden har med hjälp av nya behandlingsmetoder förlängts och idag kan allt fler patienter leva längre utan symtom.
Det här är myelom
I din benmärg bildas röda blodkroppar, olika former av vita blodkroppar och blodplättar (trombocyter). En slags vita blodkroppar kallas plasmaceller och är en del av din kropps immunsystem. De har som uppgift att producera antikroppar som hjälper oss att försvara oss mot infektioner. Om en plasmacell omvandlas till cancer och plötsligt börjar dela sig okontrollerat uppstår myelom.
Äldre personer löper ökad risk att drabbas av myelom och sjukdomen förekommer inte alls hos barn eller ungdomar. I sällsynta fall kan personer under 40 år drabbas men de allra flesta är över 65 vid diagnos. Det är något vanligare att män drabbas och den egentliga orsaken finns inget enkelt svar på även om man forskar kring detta. Att cellerna omvandlas till tumörceller är vad som sker men varför detta uppstår vet man inte. Sedan kan man se att det finns en viss ökad risk för myelom om man har någon nära släkting som drabbats samt att vissa yrkesgrupper, exempelvis lantbrukare och yrkeschaufförer, är mer drabbade än andra. Sjukdomen verkar bero på flera faktorer som samverkar.
Riskfaktorer som kan spela in vid uppkomst av myelom
- Hög ålder
- Arv
- Joniserande strålning
- Miljöfaktorer
Symtom vid myelom
I ett tidigt skede är det få som känner av några symtom men allt eftersom sjukdomen fortskrider uppstår många gånger smärtor i rygg eller bröstkorg. Smärtan kan även förekomma i armar och ben och förvärras ofta vid rörelser. Myelomcellerna bidrar till att bryta ner benet vilket leder till att skelettet blir urkalkat och skört vilket leder till smärta.
Det ökande antalet plasmaceller påverkar normala blodceller genom att konkurrera ut dessa och slår dessutom ut benmärgsfunktionerna, kroppens försvar försvagas vilket leder till ökad känslighet för infektioner. Några andra vanliga symtom:
- Lättare att få blåmärken
- Blodbrist
- Trötthet och orkeslöshet på grund av blodbrist
- Smärta i framförallt rygg och bröstkorg
- Lättare att få frakturer
- Nedsatt känsel till följd av att plasmacellstumörer trycker på ryggmärg och/eller nerver
- Förvirring
- Förstoppning
- Ökad törst
- Ökad urinproduktion
De sista fyra symtomen uppstår som resultat av att kalciumhalten i blodet ökar vid myelom. Myelom orsakar relativt ofta även njursvikt.
Diagnos vid myelom
En vanlig orsak till att man upptäcker myelom i ett tidigt skede är att man vid upptäckt av hög ”sänka” eller lätt blodbrist har valt att utreda ytterligare och då upptäcker sjukdomen ibland redan innan symtom uppstår.
För att ställa en säker diagnos behöver man under lokalbedövning ta prov på benmärgen, man kan då se om det finns en onormal ökning av antalet plasmaceller i benmärgen. Myelomcellerna är vanligen lätta att känna igen vid mikroskopisk undersökning. Blod- och urinanalys hjälper till att berätta hur njurarna mår och om ett onormalt protein kallat M-komponent förekommer i blod och urin. Det har nämligen visat sig att 80 procent av patienter med myelom har detta protein i blodet. M-komponentens storlek avspeglar antalet tumörceller och behandlingseffekter kan följas som en minskning i mängden av detta protein.
En röntgen visar om skelettet är skört eller urkalkat och det går även att se om skelettet har några sprickor eller om det finns hoptryckta ryggkotor. Diagnosen myelom ställs ofta först när man fastställt att det finns en ökning av sjuka plasmaceller och att M-komponenten finns i blodet och/eller urinen. Det finns dock en andel patienter som varken uppvisar symtom eller rubbningar, något som kallas asymtomatiskt myelom. En del äldre kan även ha ett tillstånd förkortat MGUS som innebär att det bara finns en liten mängd M-komponent i blodet, inga övriga symtom samt helt normala prover. Detta är ingen sjukdom men något som däremot kan utvecklas till myelom varför dessa patienter följs med regelbundna kontroller.
Behandling vid myelom
Behandlingsplanen vid myelom är individuell och baseras delvis på vilka symtom du upplever. Målet med behandlingen, eftersom sjukdomen är kronisk och inte botbar, är att få kontroll över sjukdomen och nå en stabil tillvaro med så få eller helst inga sjukdomssymtom alls.
Cytostatika Genom att sätta in cytostatika kan man störa celldelningen, särskilt hos celler som delar sig ofta (cancerceller). Cytostatika påverkar tyvärr även också de friska celler som delar sig ofta (blodbindande celler i benmärgen, slemhinneceller i mag- tarmkanalen och hårrötternas celler) vilket orsakar biverkningar.
Kortison Höga doser av kortison brukar ges till patienter med myelom då de på liknande sätt som cytostatika kan döda tumörceller. Det kan uppstå biverkningar till följd av kortisonbehandling så som svullnad, humörförändringar, besvär med sömn och magkatarr, något man motverkar med andra typer av läkemedel.
Bortezombid Ett nytt läkemedel som tagits fram specifikt för behandling av myelom är bortezombid. Det ges som injektioner efter ett schema, ofta kombinerat med kortisontabletter-. Det är en sorts cytostatika och kan påverka nerver (leda till domningar) och blodvärden
