Bland riskgrupperna finns äldre personer (>65 år), personer med specifika kroniska sjukdomar (t ex kronisk lung- och hjärtsjukdom, flerfunktionshinder). Dessa grupper rekommenderas årlig influensavaccinering på grund av ökad risk att drabbas av allvarlig influensasjukdom, allvarliga komplikationer till följd av influensa eller allvarlig försämring av underliggande grundsjukdom.
Även om du inte tillhör någon av de definierade riskgrupperna kan det finnas fördel med vaccinering mot influensa. Det finns grupper som av andra anledningar kan överväga vaccinering mot influensa.
Influensa
Influensaviruset orsakar influensa (säsongsinfluensa) och viruset sprids när vi hostar, nyser eller rör vid något.
Influensasymtom är snarlika de symtom som uppstår vid en förkylning. Det är inte ovanligt att influensa förväxlas med förkylning men influensa är en helt annan, och allvarligare, sjukdom.
Vanliga symtom vid influensa:
- Feber
- Hosta
- Snuva
- Huvudvärk
- Magsmärta
- Kräkningar
- Diarré
Hur allvarlig influensan är varierar från person till person. Förutsättningarna för hur kroppen hanterar en influensa är olika och vissa grupper är mer utsatta än andra och kan därför vara i extra behov av vaccinering. I samband med influensa ökar också risken för andra bakteriella infektioner som lunginflammation och öroninflammation.
Influensa och andra bakteriella infektioner
På många håll i världen har antibiotikaresistens blivit ett problem. Därför är det bra om man kan hålla nere användandet av antibiotika, vilket man skulle kunna göra som en följd av vaccinering mot influensa.
När man drabbas av influensa påverkas luftvägarnas slemhinna negativt vilket kan bidra till att bakterier lättare får fäste. Det ökar risken för bland annat lunginflammation som orsakas av pneumokockbakterier.
En annan vanlig följdsjukdom av influensa är öroninflammation. En studie i Finland visade att 40 procent av barnen med influensa även drabbades av öroninflammation.
För att behandla de bakteriella följdsjukdomarna sätter man in antibiotika och ju fler som drabbas av bakteriella sjukdomar till följd av influensa desto fler behandlas med antibiotika, något som kan öka antibiotikaresistensen.
Särskilda riskgrupper i samband med influensa
För de flesta friska barn är risken att influensan, eller någon följdsjukdom, blir riktigt allvarlig relativt liten.
Det finns dock riskgrupper som Socialstyrelsen pekar ut som extra känsliga. Till riskgruppen hör bland annat barn med svår astma och barn med flerfunktionshinder.
Exempel på riskgrupper:
- Barn med svår astma
- Barn med Downs syndrom
- Barn med kraftigt nedsatt infektionsförsvar (på grund av sjukdom eller behandling)
- Barn med hjärt- eller lungsjukdom
- Barn med instabil diabetes
Barn som ingår i riskgrupperna rekommenderas enligt Socialstyrelsen att ta den årliga säsongsinfluensavaccineringen. Influensasäsongen 2011/2012 var det enligt Smittskyddsinstitutet (SMI) främst små barn och vuxna över 65 som drabbades.
Behöver mitt barn vaccineras?
Barn drabbas av influensan oftare än andra åldersgrupper och anledningarna till att man väljer att vaccinera är flera. Till exempel leder influensan varje år till fler läkarbesök, mer sjukhusvård och ökat antibiotikaanvändande. Dessutom är det vanligare att barn drabbas av influensans följdsjukdomar som lung- och öroninflammation. Barn är även effektiva smittspridare och sprider virus i större mängd och under en längre period än andra åldersgrupper och vaccinering kan därför förebygga influensa hos övriga familjemedlemmar.
Vaccin mot influensa skyddar vid 7-9 av 10 influensafall hos barn. Läkemedelsverket skriver även att vaccination mot influensa kan förebygga nedre luftvägsinfektioner. Det finns i dag inget som talar för att det är skadligt att vaccinera sig eller sina barn mot influensa.
För- och nackdelar med vaccination
En fördel med vaccinering som SMI nämner är möjligheten att minska risken att barnet drar på sig en svår influensa, vilket i sin tur leder till mindre risk för komplikationer och följdsjukdomar. Det bidrar till färre fall där man måste läggas in på sjukhus för vård.
Idag finns det olika alternativ vid vaccinering. För vuxna såväl som för barn kan man ta en spruta. För barn finns även möjlighet att ta vaccinet i form av nässpray. I och med att säsongsinfluensa infaller olika tider på året i olika delar av världen anser SMI att man kan vaccinera sig även om det inte är säsong i just Sverige.
SMI ser i dagsläget inget hinder för att även barn som inte är i någon riskgrupp vaccineras men oavsett vilken grupp man tillhör eller inte tillhör ska man kontakta läkare i samband med vaccinering för att försäkra sig om att barnet inte är allergiskt mot någon substans som ingår i vaccinet.
En nackdel är att en naturlig infektion kan ge kroppen möjlighet att bygga ett starkare skydd än en eventuell vaccinering kan erbjuda.
Influensavaccinet
Säsongsinfluensavacciner är beprövade och har använts under många år utan koppling till exempelvis narkolepsi. I Sveriges influensavacciner finns heller inga immunstimulerande ämnen, så kallade adjuvans, som ibland används för att förbättra vaccinets effekt.
Vaccinet förebygger influensa i 7-9 fall av tio. Man ser även att antalet fall av öroninflammation minskar till följd av vaccinering. Det tar cirka 2 veckor innan skyddet utvecklats och man bör därför se till, om man vill vaccinera sitt barn, att det görs i god tid särskilt innan säsongen i det land där du befinner dig.
Vaccinet ger enbart ett skydd mot just influensa. Barnet kan med andra ord även fortsättningsvis bli till exempel förkylt eller drabbas av andra luftvägsinflammationer.
Vacciner kan precis som all medicinsk behandling ge biverkningar. När det gäller säsongsinfluensavaccin så är eventuella biverkningarna lindriga, exempel på biverkningar som kan förekomma är muskelvärk, nästäppa och huvudvärk.
Influensa och hygien
Som med många smittor är god hygien viktigt för att minska spridningen. Det gäller allt från att nysa i armvecket till att torka av barnens leksaker.
Att tidigt lära ut hur man tvättar händerna korrekt och att vara uppmärksam och låta barnet stanna hemma tillräckligt länge i samband med influensa är andra viktiga faktorer som är effektiva i kampen mot smittspridning.
Det gäller även dig som förälder. Om du själv drabbas av influensan, stanna hemma tillräckligt länge tills dess du känner dig frisk – annars riskerar du sprida smittan.
Om du har äldre släktingar eller vänner, tänk på att de anses vara en riskgrupp. Om ditt barn eller du själv har influensa i familjen så kan det vara idé att till exempel skjuta upp mormors besök så riskerar inte släktingar att drabbas. Även här kan det vara en god idé att äldre släktingar vaccinerar sig om man vet att de ska umgås med små barn.
- Tvätta dig så här med flytande tvål
- Fukta händerna med ljummet vatten. Låt vattnet rinna.
- Ta en dos tvål och massera händerna så att tvålen skummar.
- Skölj av tvålen ordentligt så att det inte blir kvar några tvålrester.
- Torka dig med engångstorkpapper. En textilhandduk är en riktig smittspridare.
- Stäng av kranen med torkpappret.
- Använd gärna en handkräm efter tvätten om du har torr hud.
