-Jag har inte ont alls, säger hon.
Ingen som ser Mette Camp svinga golfklubban på banan eller springa i trappan kan tro att hon för några år sen inte utan stora besvär och svåra smärtor kunde resa sig från en stol, kamma håret eller lyfta en liter mjölk.
Mette har diagnosen reumatoid artrit, RA. Sjukdomen bröt ut på allvar för drygt tio år sen efter en svår influensa. Idag är hon besvärsfri. Vad hände?
-Ett mirakel, säger Mette. Jag har fått tillbaka mitt liv. Golfen är min värdemätare och nu spelar jag lika bra som innan jag blev sjuk. Och jag har inte ont alls.
Mirakelmedicinen i Mettes fall heter Humira och är ett biologiskt läkemedel.
Dyrt med biologiska läkemedel
Det finns flera olika biologiska läkemedel och alla är dyra. Därför får patienter med reumatiska sjukdomar pröva andra läkemedel till att börja med. Många blir hjälpta av den behandlingen. Inte alla blir heller hjälpta av biologiska läkemedel (se intervjun med reumatologen här).
Så här berättar Mette om tiden före och efter Humira.
-Jag hade haft lite besvär med smärtor i axlarna tidigare, men inget riktigt allvarligt. Jag fick då diagnosen artros och ordinerades cortisonsprutor och sjukgymnastik.
Det var bra med vattengympa, pilates och promenader och Mette tränar fortfarande regelbundet. Cortisonet gav henne tunn hud och en del andra biverkningar, men det hjälpte mot smärtorna.
Influensa förvärrade allt
2001 hände något som fick svåra konsekvenser.
-Jag fick en riktigt svår influensa och efter den blev jag akut jättedålig i lederna. Det sprängvärkte dygnet runt. Det var förfärligt. Jag hade fruktansvärt ont.
-Jag kunde till exempel inte gå nerför en trappa som vanligt, utan tvingades gå baklänges. Att lyfta en liter mjölk kändes som tio kilo, att stappla ur sängen tog lång tid, jag kunde inte sova på grund av smärtorna. Värken tog aldrig slut, aldrig. Och smärtorna var inte nådiga.
Mette är konstnär med teckning som specialitet. Hon har jobbat som tecknare och grafiker på TV 4 i 20 år och slutade vid årsskiftet när hon just fyllt 67. Nu jobbar hon vidare som frilans. Trots att hon var så dålig och hade så ont sjukskrev hon sig inte en enda dag från jobbet. Och hon kunde fortsätta teckna trots svår värk i handlederna. Var det ett utslag av extrem tapperhet som drev henne till jobbet trots smärtorna? Men nej, så var det inte, berättar Mette.
-Eftersom smärtorna aldrig försvann kändes det faktiskt ännu värre när jag var ledig. Det hjälpte inte att vila. På jobbet blev jag distraherad och engagerad och mådde mycket bättre. Arbetskamraterna var väldigt förstående och gulliga, säger Mette.
Trappade upp medicineringen
Efter att hon blivit akut sjuk visade ett RA-prov positivt och hon fick remiss till en reumatolog. Medicinering med Metotrexat och cortison tog sin början, en vanlig standardbehandling. Under två år trappades dosen upp och Mettes smärtor avtog något. Men under de tre första åren var livet ett helvete, säger hon idag.
Hon gick ofta till reumatologen, tog prover var sjätte vecka och trappade upp medicineringen. Efter flera år med standardmedicinering var hennes sänka fortfarande väldigt hög. Smärtorna avtog litet, men hon hade fortsatt väldigt ont och svårt med vardagliga bestyr.
Efter några år utan rejäl förbättring föreslog reumatologen att Mette skulle pröva ett biologiskt läkemedel, ett så kallat anti-TNF-läkemedel. Just hennes läkemedel heter alltså Humira. I och med den medicinen har Mettes liv förvandlats helt.
Lång process inför behandling
Men det tog sin lilla tid, även detta. Mette har bott i Afrika i många år. En person som gjort det löper risk att vara en så kallad latent TBC-bärare. Det betyder att man kan bära på TBC-bakterier utan att veta om det och utan att bli sjuk. En tredjedel av jordens befolkning beräknas göra det. Behandling med anti-TNF-läkemedel kan som biverkan utlösa TBC. Mette fick därför genomgå test och därefter medicinering mot TBC innan hon kunde börja behandlas med Humira i injektionsform.
2008 började hon ta injektionerna. Hon lärde sig efter ett tag att ta sprutorna hemma, en spruta varannan vecka. Hon fortsatte samtidigt ta Metotrexat och cortison.
-2009, efter ett år, hade jag fortfarande ont. Året därpå 2010 kunde jag spela golf igen, men hade ont. 2011 spelade jag som om jag inte var sjuk alls. Jag hade inte ont och jag var lika bra som innan. Nu har jag inte ont någonstans och det är helt fantastiskt, säger Mette.
Känner stor tacksamhet
-Jag är så oändligt tacksam mot min läkare som hjälpt mig med detta. Och jag har lärt mig att vara ödmjuk och uppskatta min kropp på ett annat sätt än tidigare. Nu är jag glad och tacksam över att kunna göra det som de flesta tycker är självklart och vardagligt. Som att klippa upp ett mjölkpaket, köra bil och gå i trappan.
Hon minskar i långsam takt på Metotrexatmedicinen och har slutat med cortisonsprutorna. Hennes sänka är normal och hon besöker läkaren bara två gånger om året.
Mette tycker att hon måste ta stort eget ansvar för sin hälsa. Hon håller sig vig och rörlig med motion och hon mediterar. Hon undviker mjölkprodukter och satsar på mycket grönt i maten. Sen dricker hon varje dag sina ”gröningar”.
-Jag har inte varit förkyld sen jag började med gröningarna för 14 månader sen, säger hon. Spenatblad, persilja, romansallad, lite mango och lime mixas med vatten till en grön shake. Den drycken ersätter frukosten. Mette tror att gröningarna bidrar till att hon känner sig väldigt pigg.
-Jag kunde inte acceptera att jag var kroniskt sjuk när jag fick beskedet för tio år sen och det kan jag inte idag heller. Jag vill bli den första i hela världen som blir helt frisk från RA, skrattar Mette.
Fakta: Vad är biologiska läkemedel?
Biologiska läkemedel har sitt ursprung i kroppsegna ämnen – de kan antingen vara riktade emot eller likna dem. På grund av att de är proteiner (äggviteämnen) måste de ges som injektioner eller dropp och finns ännu inte i tablettform.
Olika biologiska läkemedel kan användas vid olika sjukdomstillstånd. Vid inflammatoriska, reumatiska sjukdomar används ofta anti-TNF-preparat (TNF = tumörnekrosfaktor) när äldre traditionell behandling inte ger tillräckligt bra resultat, men fler biologiska preparat har tillkommit på senare år. Alla dessa hämmar inflammationen. Men inte alla som får biologiska läkemedel blir bättre av dem.
Det finns också biverkningar. RA, Crohns sjukdom och psoriasis är exempel på sjukdomar som kan behandlas med anti-TNF-preparat. I en annan grupp biologiska läkemedel som används vid andra tillstånd finns insulin, tillväxthormon, könshormoner och kortison.
Fakta: RA (Ledgångsreumatism)?
Reumatoid artrit (RA) är den vanligaste av de inflammatoriska reumatiska sjukdomarna. 75 000 svenskar lider av den kroniska sjukdomen RA och den är tre gånger vanligare bland kvinnor än män. Varje år nyinsjuknar mellan 1 500 och 2 000 personer. Andra organ än lederna kan drabbas, till exempel lungor, nerver, hjärta och blodkärl. Ju tidigare diagnosen ställs och behandling sätts in, desto bättre resultat för patienterna. Sjukdomsförloppet kan vid en tidig upptäckt hejdas och kanske ibland gå tillbaka.
Källa: Reumatikerförbundet
