Jag har fått många kommentarer av såväl vuxna som barn under resans gång. Att jag borde tänka på hur jag är klädd vid poolen eller på stranden. För mig blir det till att jag skulle behöva ta ansvar för vad andra kan tycka och tänka om överviktiga. Det handlar faktiskt om att respektera alla som vi är, för det är upp till var och en att må som vi själva vill. När mina barn fortfarande var små var jag stor i kroppen, badkläderna hade storlek 52. Jag hade en färgglad baddräkt och jag kände att jag var fin i den. Det kan jag fortfarande tänka. Jag lekte med mina fina barn i sanden, vi badade och hade kul. I dag när jag ser foton är jag glad att jag gjorde det. Jag vågade visa mig själv och gjorde verkligen vad jag kunde med stolthet. Att andra ska ha åsikter om att vi som är stora borde ”klä oss” på stranden har jag ingen som helst förståelse för.
Vi är snabba att döma. Det har varit intressant att höra vad folk säger under åren som jag har minskat i vikt. Icke att förglömma, det vi vuxna säger hör våra barn och jag har fått en och annan kommentar från barn. När ett barn kommer fram till mig och säger att min mage ser opererad ut och ser ut som en dragkedja vill jag inte tro annat än att det från början kom från en vuxen mun. Att bemöta sådana saker är inte alltid lätt. Hur bemöter jag ett barn som säger något som så tydligt kommer från en vuxen. Vi, vuxna som barn, kan tänka på hur vi behandlar varandra och se att värdet inte sitter i kroppens storlek utan på insidan.
Jag erkänner att tankar om att jag borde gå ner i vikt innan sommaren kommer smygande. Tänk att vi måste ha ett sådant viktideal, en sådan vikthysteri. Hälsan sitter på insidan. Jag drömmer om ett samhälle där vi ser varandra för den man är och ger kärlek utifrån det perspektivet. Vi lever i en värld där vi samtidigt som vi ökar i vikt också är alltfler som är faktiskt är medvetna om hur vi kan äta bra. Det blir tydligt att det är något som gör att många inte klarar detta med att äta bra.
Det finns olika sidor av samma mynt. Att jag som ”stor” mamma badade med mina barn var kanonbra, att jag var ohälsosamt överviktig ett problem. Det finns många föräldrar som just på grund av övervikt undviker att vara ute och leka med sina barn. De vågar eller vill inte visa sig i badkläder för de orkar inte stå emot blickar och kommentarer. Som en förlängning av det missar de viktig tid tillsammans med sina barn. Lekar i sanden, bad i vatten. Saker som gör att man lär av livet. Jag tycker det är viktigt att bry sig om sig själv mer än att bry sig om andra. I alla fall att försöka. Beröm varandra och ge kärlek så vågar vi alla gå i badkläder oavsett storlek och kroppsform.
Fram med badkläderna och våga göra precis det du vill. Var stolt över din kropp och har du barn, tänk på vilka värderingar du i förlängningen ger dina barn.
Simma lugnt!
Mia
