Enligt tidigare forskning är dödsrisken dubbelt så stor för kvinnorna. Det beror delvis på att de är äldre när de väl insjuknar, samt att de har fler sjukdomar och riskfaktorer. Diabetes, högt blodtryck, hjärtsvikt och sviter av stroke är några exempel. Även om man skulle bortse från dessa faktorer löper kvinnorna 20 procent högre risk än männen.
Något som däremot inte tas med i beräkningen är patienternas njurfunktion och därför har hjärtläkaren Sofia Sederholm Lawesson tagit fast på just detta. I två studier har hon undersökt njurfunktionen hos båda könen med stor hjärtinfarkt.
Fler kvinnor än män har nedsatt njurfunktion
Könsskillnaden var uppseendeväckande bland de patienter som under 2005 hade behandlats vid Universitetsjukhuset i Linköping. Resultatet var nämligen att en fjärdedel av männen hade nedsatt njurfunktion, gentemot kvinnorna som uppgick till två tredjedelar.
Detta var något som bekräftades när man mellan år 2003 och 2009 granskade registret över alla svenska patienter med stor hjärtinfarkt. Antalet drabbade hade minskat, men fortfarande var det så att nedsatt njurfunktion var minst dubbelt så vanligt hos kvinnorna.
Sofia Sederholm Lawesson berättar att efter att de hade justerat siffrorna för nedsatt njurfunktion var könsskillnaden att överleva en stor infarkt samma för båda könen på kort sikt. På lång sikt var det till och med så att kvinnornas överlevnadschans var bättre än männens.
Viktigt behandlingsmoment vanligare för män
Vid akut stor hjärtinfarkt är det mycket viktigt med kärlöppnande behandling, men flertalet studier indikerar att det oftast är männen som får det. Förut använde man medicin (trombolys), men numera är det ballongutvidgning som är vanligast då det är mer effektivt. Något som tros gynna kvinnorna, eftersom de i större utsträckning drabbas av allvarliga biverkningar orsakat av trombolys.
För att se om skiftet hade påverkat skillnaden mellan könen analyserade Sofia Sederholm Lawesson med kollegor behandlingar och prognoser för två patientgrupper. Den ena gruppen var inlagd 1998-2000 och den andra gruppen mellan 2004 och 2006.
Okänt skäl bakom könsskillnader
Kvinnorna hade en genomsnittlig ålder som var sex år äldre och de uppsökte vård 30 minuter senare än männen i båda grupperna. Även om det var stora förbättringar i behandling och prognos kvarstod könsskillnaderna. Den låga chansen att få kärlöppnande behandling som kvinna och den ökade risken att dö syntes i båda tidsperioderna. Inte heller var det lika många kvinnor som män som fick en annan medicinering med bevisad nytta efter hjärtinfarkten.
Varför det är så är fortfarande oklart. Man kan gissa att det beror på en rädsla för biverkningar eller oregistrerade sjukdomar, vilka värderas som riskabla i samband med behandling, men det går inte att veta säkert.
Vad man vet är dock att det ännu är okänt varför könsskillnader i hjärtsjukvården finns och att vidare studier krävs.