Nu visar forskning att negativa tankar kring just förlossningssmärta kan kopplas ihop med ökad faktiskt upplevd smärta och att det även kan ta längre dig att återhämta sig efteråt. Ibland kan rädslan vara så starkt att den även hindrar kvinnor från att delta i förlossningsarbetet fullt ut.
Utveckla förebyggande vård
Ida Flink vid Örebro universitet forskar om betydelsen oro och negativa tankar har för hur människor upplever smärta. Hon konstaterar att för att hjälpa blivande mödrar måste den förebyggande vården utvecklas.
Oro och negativa tankar är något som kallas för katastroftankar, och som kan bidra till hur vi upplever smärta. Det är ett repetitivt negativt tänkande och tidigare forskning har fokuserat på tankarnas innehåll medan behandlingarna har handlat om att ifrågasätta och förändra det innehållet. Det säger Ida Flink i ett uttalande och kompletterar med att man kan se katastroftankar från ett annat håll, där tankarna inte är viktiga utan snarare vilken funktion tankarna får. Tankarna leder nämligen till att många ältar sin rädsla och hindrar från att hitta en lösning till problemen.
Ökad upplevelse av smärta
Katastroftankar förvärrar alltså problem och ger ökad upplevelse av smärta. Därför kan människor undvika allt som förknippas med smärta och man väljer att leva med smärtan. Det i sin tur leder till at man undviker situationer som är förknippade med smärta – men till exempel förlossningen går inte att undvika även om kvinnor med extrem förlossningsrädsla kan välja att bli förslösta med kejsarsnitt.
Ida Flink konstaterar att förlossningen är speciell eftersom det är en smärta som man vet ska komma, samtidigt som den är kortvarig och får ett positivt slut. Dock kan de negativa tankarna ta över och leda till att det blir svårare att hantera smärtan och även att återhämta sig efteråt.
I samband med förlossningssmärta, där smätan inte är ett tecken på fysisk skada, är inte den medicinska vården särskilt behjälplig utan man måste hitta andra vägar för att lindra smärtan. I dagsläget saknas det just effektiva behandlingsstrageier som riktas direkt mot så kallade katastroftankar.
Nya effektiva behandlingar
I sin forskning konstaterar Ida Flink att om man ser katastroftankar som en form av undvikande och fokuserar på funktionen så öppnar man nya möjligheter för effektiva behandlingar genom exempelvis KBT. Där kommer den förebyggande vården in som man måste använda för att hjälpa kvinnor med katastroftankar kring förlossningssmärtor.
Det skulle kunna leda till att fler kvinnor får en mer positiv upplevelse av förlossningen.
