Ange ditt sökord

Annons:

Mår väldigt dåligt psykiskt.

Jag är en kvinnlig pensionär på 68 år som mår väldigt dåligt psykiskt. Jag är gift sedan 40 år tillbaka, har 1 barn och 2 barnbarn. Jag har alltid haft dåligt självförtroende, men när jag arbetade, har arbetat inom vården i alla år, fick jag den uppskattning som jag alltid behöver för att fungera, och då kände jag mig bättre. Nu när jag inte har något arbete känns det fruktansvärt. Jag är totalt handlingsförlamad, har ingen att prata med, har några vänner men inga som jag kan prata med om hur jag känner mig, har försökt men ingen förstår. Just nu mår jag så dåligt så det känns som att jag inte orkar länge till. Ältar bara vad är det som är fel med mig, ja, jag kan göra listan lång. Vill inte söka inom psykiatrin då det var där jag arbetade. Jag är för övrigt frisk och tycker att jag borde kunna få några år till att njuta av men just nu känns det som att jag som sagt inte orkar någonting längre. Kan du ge mig ett råd vad jag skall göra.

Det låter besvärligt att må så dåligt som du beskriver. Du gör alldeles rätt i att försöka få förståelse för hur det blivit så här. Du berättar att du varit gift i fyrtio år och har barn och barnbarn. Den dåliga självkänslan har alltid funnits i ditt liv, men den har kompenserats med arbete där du känt dig behövd och uppskattad. Du har börjat älta vad det är som är fel med dig.

För det första så vill jag understryka att det är inget fel med dig. Det är så lätt att vi människor tar på oss skulden för skeenden i livet som vi inte förstår oss på. Det är inget ovanligt att människor såväl kvinnor som män drabbas av depression eller fysiska besvär i samband med att de lämnar ett långt yrkesliv bakom sig. Många ser fram emot dagen, då de kan känna sig fria och göra vad de vill och ändå infinner sig olika symtom. Ditt arbete verkar ha varit en motor i ditt liv som hållit den dåliga självkänslan i schack. Du har känt dig uppskattad vilket är viktigt för dig för att kunna fungera. När självkänslan är starkt förknippad med ”att göra” då rycks ju detta bort när man slutar sitt arbete. Det kan kännas som identiteten försvinner och frågan, vem är jag utan mitt jobb, kan uppstå. Som i alla övergångar i livet – i ditt fall från yrkesarbete till pensionär – kan det ta tid att hitta sin nya plats i livet. Hur kan du hitta en plats där du känner att du mår bra? Finns det några intressen som har fått stå tillbaka i livet? Har du några drömmar som ligger gömda? Kan du prata med din man om hur du känner det?

Uppskattning från andra är naturligtvis viktig, men hur vi tänker om oss själva är minst lika viktigt för att vi ska må bra. Kan du träna dig i att tänka gott om dig själv, göra listan lång på allt det du faktiskt har ombesörjt och gjort. Efter en viss summering av livets alla ”göranden” kan det vara bra att tillåta sig tid och sammanhang där man även får vila på ett sätt som passar en. Det finns många bra motionsformer som både kan hjälpa en att få ork tillbaka och samtidigt ger en skön vila. Promenader, gymnastik, yoga och qigong är några av dessa. Andra former för avslappning där man dessutom får bli härligt ompysslad är olika massagetekniker. Dina vänner känner du dig inte förstådd av, men hur kan du träffa andra människor som känner som du? Kanske något av dina intressen kan ta dig till ett sammanhang där nya vänner finns. Med dina erfarenheter och intresse av människor skulle exempelvis volontärsjobb och föreningsverksamhet kunna ge dig en del av det som du fick via ditt arbete.

Tomhet kan uppstå efter olika typ av avslut i våra liv. Att få undersöka den tomheten och finna acceptans för det man går igenom kan vara värdefullt. Det är bra att söka stöd för att inte fastna i ältande, utan se vilka känslor och tankar som finns där. Behöver du träffa någon professionell att prata med om det du känner kan man få samtal hos diakoner inom Svenska kyrkan. Kurator inom primärvården är ett annat alternativ då du inte vill söka dig till psykiatrin. Privata terapeuter finns att söka på www.kbt.nu, www.sanktlukas.se och www.psykoterapeuter.com.

Jag hoppas att du kan få inspiration av detta svar och få en ökad förståelse för vad du går igenom. Ge detta lite tid och fortsätt söka det stöd du behöver. Du har alla möjligheter att få flera år att njuta av livet.

Ring gärna Nationella hjälplinjens jourtelefon om du vill prata mer.
Telefonnummer 020-22 00 60, öppettider; må – sö 13-22.

Med vänliga hälsningar

Nationella Hjälplinjen

Annons:

Den här frågan handlar om:

Redaktionen
Uppdaterad: 13 december, 2009 Publicerad: 13 december, 2009

Liknande frågor

Mage & Tarm

Får ont i magen av stress. Vad kan jag göra?

Jag har senaste tiden haft väldigt ont i min mage. Jag har precis börjar plugga och har känt mig mer stressad än vanligt. Jag äter som vanligt men får under de stressiga perioderna väldigt mycket magknip. Ibland så mycket att jag har svårt att koncentrera mig. Vad kan jag göra?

Sömn & Stress

Svårt att sova. Vad ska jag göra?

Jag har under en period haft väldigt svårt att sova. Jag vill helst inte börja med receptbelagda sömntabletter då jag är rädd för att bli beroende. Finns det något annat receptfritt alternativ som jag skulle kunna testa?

Sömn & Stress

Symtom på sömnapné

Hej! Min man har andningsuppehåll när han sover. Flera gånger per timme och uppehållet kan vara oroväckande länge vilket gör att jag måste putta på honom för att se så han börjar andas igen. Han snarkar mycket och det låter ansträngande för honom. Han vaknar till ibland av detta men det kommer han inte ihåg. Han är också väldigt trött på morgonen, 44 år. Undrar om detta kanske kan vara sömnapné?

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: