Kotkompression innebär att en ryggkota trycks ihop och därmed minskar i höjd.
Varje år inträffar cirka 15 000 kotkompressioner i Sverige och de allra flesta orsakas av benskörhet (osteoporos). Frakturen behandlas med smärtstillande läkemedel och patienterna får också råd om fysisk aktivitet.
– Patienterna får veta att prognosen är god och att man oftast blir bättre inom några månader, men hittills är det ingen som har undersökt hur det faktiskt förhåller sig med prognos och förlopp efter en akut kotkompression, säger professor Tommy Hansson som var handledare för avhandlingsarbetet.
Avhandlingen visar på en helt annan verklighet för patienter med kotkompression. I studien följdes strax över 100 män och kvinnor i Göteborg under ett år efter det att de kommit in till sjukhus med kotkompression. När den första perioden av intensiv smärta lagt sig blev patientgruppen först bättre, men många blev sedan sämre igen. Ett år efter skadan hade mer än två tredjedelar mycket svår eller svår smärta. Smärtan är fullt jämförbar med den som diskbråckspatienter upplever precis före operation.
– Avhandlingen visar tydligt att den behandling och de råd som hittills getts till patienter med en akut kotkompression inte på något sätt är tillfredsställande. Vi måste hitta ett helt nytt sätt att ta hand om och utreda de här patienterna, säger Tommy Hansson.
Fakta benskörhet
Benskörhet kallas också osteoporos och innebär att skelettets hållfasthet minskat och att man därför betydligt lättare får frakturer. De vanligaste frakturerna uppstår i ryggkotor, höftben och handledsben. Benskörhet är dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. En kvinna i medelåldern löper 50 procents risk att någon gång under resten av sitt liv drabbas av en fraktur på grund av benskörhet
