[2009-02-25]

Tipsa en kompis | Skriv ut

Allergi

Allergi i alla former har ökat under de senaste decennierna.
Man räknar med att så många som hälften av dagens skolbarn har någon form av allergi eller annan överkänslighet, och det innebär en fördubbling sedan 1970-talet och en tredubbling sedan 1960-talet.
Pollenallergin ökar i takt med andra former av allergier och är dessvärre väldigt svår att skydda sig mot. Dammkvalster kan man i viss mån städa bort och pälsdjur kan man undvika – likaså födoämnen som man inte tål. Men man kan knappast låta bli att andas över huvud taget under hela pollensäsongen. En säsong som dessutom blir längre och längre, enligt svensk och internationell forskning. Pessimisterna tror att vi i framtiden kan räkna med pollensäsong från februari till november.
- Det är inte ovanligt med allergiutbrott på sportlovet, säger Gunilla Hedlin, professor i barn- och ungdomsallergologi vid Karolinska Institutet, som främst ägnat sig åt astma hos barn.

Växtsäsongen startar tidigare och tidigare – hasseln börjar ett par månader tidigare idag än för 30 år sedan. Det beror på att medeltemperaturen stiger.
En eller flera gånger per år får vi också in fjärrtransporterat pollen, främst från sydosteuropa. Och nya arter gör sitt intåg i vårt land, bland annat ”pollenmonstret” malörtsambrosia. Den blommar från augusti tills nattfrosten sätter in.

Det är föga sannolikt att man kan ”vänja” sig vid pollen, när man en gång blivit sensibiliserad (överkänslig) mot dem, berättar Gunilla Hedlin. Däremot blir många pollenallergiker bättre i tonåren och som vuxen kan man ibland nästan helt slippa de allergiska besvär man haft i barndomen. Det har ingenting med behandling att göra, det är en sakta pågående process. Det är ofta en pollensäsong med låga nivåer som gör att man tror att man blivit bättre – men sedan kommer en ”högpollensäsong” efter några år, och man får åter besvär.
Dessvärre kan man också se motsatsen, en del unga vuxna drabbas av allergi först i 20-30-årsåldern, utan att ha haft besvär som barn. Vad detta beror på vet vi inte, säger Gunilla Hedlin. Troligen har anlaget för allergi legat latent (”sovande”) under barndomen och tonåren, för att senare i livet väckas till liv. Varför och av vad vet man inte riktigt. Men troligen är det en ”cocktaileffekt”, flera olika faktorer samverkar. Plötsligt kommer droppen som får bägaren att rinna över och immunsystemet att sätta igång allergiska reaktioner.

Trötthet och huvudvärk vanliga symtom
Hur går det till när man utvecklar ”hösnuva”? Jo första gången immunförsvaret reagerar (eller snarare överreagerar) på pollen bildas så kallade allergiantikroppar. Dessa placerar sig på speciella celler (mastceller) i bland annat näsans, luftrörens och ögonens slemhinnor. Därmed har man blivit sensibiliserad, det vill säga överkänslig för pollen.
När man sedan kommer i kontakt med frömjöl som flyger omkring i luften känner allergiantikropparna igen pollenmolekylerna och mastcellerna släpper bland annat ut ämnet histamin. Detta ämne utlöser de typiska reaktionerna:
Klåda i halsen, rinnande snuva, våldsamma nysningar, nästäppa, röda och kliande ögon.

Symtomen kommer ofta snabbt, inom 10-20 minuter efter den första kontakten med frömjölet.
En del pollenallergiker drabbas förutom ovan nämnda symtom också av hosta och retningar i luftrören, berättar Gunilla Hedlin.
- Då är det extra viktigt att sätta in en effektiv behandling mot de allergiska symtomen, annars finns risken att man utvecklar astmasymtom, som kan bli långvariga. Man kan då också få en allmänt ökad känslighet i luftrören och näsan, så att man reagerar mycket starkt på även dofter, rök, avgaser och kyla.

Många pollenallergiker klagar också över trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter när pollenbesvären är som värst. Studier visar att skolbarn presterar sämre under maj månad, om de inte behandlas för sina svåra allergiska besvär.
Allergi är ju en systemsjukdom. Den påverkar celler som finns både i luftvägarna, huden, tarmen och andra vävnader. Även om huvudsymtomen vid pollenallergi är snuva och ögonirritation, har man ofta även en allmän påverkan i kroppen, som ger trötthet, irritation och ibland huvudvärk.

Rätt medicinering ger god lindring
Under senare år har trenden varit att man ska vara frikostig med behandling, för att man ska slippa symtom och minska risken för framtida kroniska luftvägsbesvär. Men nu börjar experterna diskutera i annorlunda banor. Den som har en mycket lindrig pollenallergi kanske inte behöver medicinera alls – eller åtminstone sänka doserna och bara ta medicin när den verkligen behövs.

Gunilla Hedlin:
- En viktig lärdom vi fått under de senaste femton åren är att väldigt få av dem som har lindriga symtom senare utvecklar svårare allergi och astma. Det finns alltså ingen anledning att sätta in det tunga artilleriet av allergibehandling vid en lindrig pollenallergi. Och det finns inget stort behov av att sätta in förebyggande behandling för den som bara har hösnuva men ingen astma.

Vi ska inte skrämma upp patienterna, säger Gunilla Hedlin. Det är inte farligt att avstå från medicin om man har hösnuva. Det finns faktiskt människor som har skuldkänslor för att de inte tar allergimedicin under pollensäsongen.
På apoteket finns receptfria medel mot allergiska besvär. Är man säker på att man har en pollenallergi och har så svåra besvär att det påverkar ens vardag, kan man utan risk gå och köpa dessa medel och börja behandla sig så fort de första symtomen gör sig påminda.

Pollenallergi eller förkylning
Hur vet man att det är pollenallergi och inte vanlig förkylning?
- Huvudregeln är att en vanlig förkylning till skillnad mot hösnuva brukar ge med sig efter några dagar eller i varje fall inom en vecka. Man har ofta ont i halsen, det slem som kommer ut är ofta tjockare. Det kliar heller inte lika mycket i ögonen som vid en allergisk snuva.

Har man mycket svåra symtom under pollentid, kan man gå till husläkaren, som kan fastställa om det verkligen är en pollenallergi som ger besvären. Det sker ofta via ett blodprov som visar om det finns allergiantikroppar. Husläkaren kan sedan skriva ut lämpliga mediciner. Om de inte ger önskvärd effekt kan det bli aktuellt med remiss till en allergispecialist.
Hos denna går utredningen ofta vidare med ett så kallat pricktest på underarmen, där man droppar olika allergiframkallande ämnen (vanligen björk, timotej, gråbo, häst, hund, katt, dammkvalster och tre olika mögelsorter). Allergiantikropparna finns nämligen inte bara i näsan och ögonen, utan också i huden, och ger där reaktioner som liknar nässelutslag. Inom en kvart ser man vilka allergen huden reagerar mot.
Ibland gör man ett lungfunktionstest för att se om det finns ett inslag av astma. Utredningen kan även omfatta analys av allergiantikroppar i blodprov. Idag kan man också mäta kväveoxid (NO) i utandningsluft för att få ett mått på inflammationen i luftrören.
Med stöd av dessa undersökningar får man sedan råd om medicinering och eventuella förändringar av livsstil och sanering av miljö.

Vaccinering alternativ vid svåra besvär
Vid lindrig till måttlig pollenallergi brukar vi rekommendera behandling med antihistamintabletter dagligen, berättar Gunilla Hedlin. Effekten märks samma dag.
Den ”nya generationen” antihistaminer ger inte de äldre medlens biverkningar som trötthet och försämrad reaktionsförmåga. Antihistamin ges ibland också i form av nässpray eller ögondroppar.
Ett alternativ till antihistaminer är förebyggande mediciner (natriumkromoglikat) i form av ögondroppar. När det gäller denna medicin är det särskilt viktigt med regelbunden behandling. Man bör också känna till att full effekt nås först efter några dagars användning. Natriumkromoglikat och antihistamintabletter kan också kombineras.

Nästa steg är receptbelagda nässprayer med kortison, som dämpar inflammationen i slemhinnan. Ett par av dem finns också utan recept.

- Det är en effektiv och bra behandling. Risken för systempåverkan med den här typen av lokal kortisonbehandling är försumbar och behandlingen pågår dessutom bara under några månader under säsong.

Pollenallergiker med astma kan också få beta-2-stimulerare, ett inhalerat pulver, som vidgar bronkerna. Om astmabesvären återkommer dagligen kan de även behöva använda inhalator med kortisonpreparat.
Om man har prövat dessa alternativ, men ändå har besvär med nysningar, lokala och allmänna symtom, finns ännu en behandling att ta till:

- Då kan allergiläkare ge en typ av vaccinering, med små mängder av exempelvis björkextrakt som sprutas in under huden i små doser, som sedan ökas successivt. Det brukar vara mycket effektivt, 80 procent av fallen blir påtagligt förbättrade, och behöver inte ta så mycket andra allergimediciner. Denna behandling minskar också – till skillnad från annan allergibehhandling – tröttheten som oftast följer med allergin.
Nya vaccinationsbehandlingar har också utvecklats. Idag kan man använda ”IgE-vaccin”, eller anti-IgE-behandling.
Enkelt uttryckt kan man säga att traditionella allergimediciner bromsar och förebygger den allergiska reaktionen och minskar symtomen. Den nya anti-IgE-behandlingen blockerar istället de grundläggande mekanismerna för att en allergisk reaktion över huvud taget ska uppstå.

På flera olika forskningscentra i Sverige har man arbetat med att försöka ”rena” allergenet, och framställa så kallade rekombinanta allergen.
Som exempel kan vi nämna att det finns en mängd olika beståndsdelar i björkallergen. Traditionellt ger man patienterna en vaccinering mot hela björkallergenet, trots att många kanske bara är allergiska mot en av dess beståndsdelar. Det skulle alltså i värsta fall kunna hända att man genom vaccineringsbehandlingen ersätter sin gamla björkpollenallergi med en ny.

Syftet är att man i framtiden ska kunna ge ”skräddarsydd” vaccinering med det ”rena”, rekombinanta allergenet. Det borde kunna innebära bättre effekt på kortare tid och mindre risk för biverkningar. Grazax heter det första allergivaccinet i tablettform mot gräspollenallergi. Läkemedlet är tänkt enbart för svårt allergiska som inte får tillräckligt bra effekt med vanliga allergiläkemedel och har i studier visat god effekt. Snart kommer de första långtidsstudierna på effekterna av denna nya tablettvaccinering.

Se nästa artikel om allergi -tryck här!

Glöm inte att kolla pollenprognosen!