Drygt 20 000-35 000 personer i Sverige beräknas ha Crohns sjukdom, och drygt 500 personer insjuknar varje år. Man insjuknar oftast i 20-30 årsåldern och det är lika vanligt hos kvinnor som hos män, dock har rökare högre risk att drabbas. Även barn kan drabbas. En annan inflammatorisk tarmsjukdom är ulcerös kolit. Vid ulcerös kolit begränsas inflammationen till ändtarmen och/eller tjocktarmen.
Crohns sjukdom – symtom
Typiskt för Crohns sjukdom är att besvären kommer i så kallade skov, det vill säga att det blir värre i perioder. De här perioderna går sedan över i lugnare faser då man inte känner av symtomen så mycket. Ibland kan symtomen försvinna helt en tid. Själva sjukdomen är kronisk och kan inte helt försvinna men det finns mycket man kan göra för att minska besvären.
De vanligaste symtomen är magsmärtor och diarré, ofta flera gånger om dagen. Man kan också få feber, viktminskning, trötthet och ibland förekommer blod i avföringen. Symtomen varierar beroende på var i tarmen inflammationen sitter. Det förekommer att andra delar av kroppen också drabbas av inflammation, i form av problem med lederna, ögoninflammation eller hudförändringar. Barn som har Crohns sjukdom kan få en avstannad tillväxt om de inte behandlas.
Crohns sjukdom – behandling
Den som har Crohns sjukdom behöver behandlas hos en specialist och bör gå på regelbundna kontroller för att följa sjukdomens aktivitet.
Läkemedelsbehandling
Den vanligaste behandlingen är medicinering med läkemedel. Eftersom Crohns sjukdom inte går att bota så är målet att hålla sjukdomen under kontroll, det vill säga stoppa akuta inflammationer och förebygga nya. Behandlingen skräddarsys efter varje person, vilket innebär att personer med samma diagnos alltså kan få olika läkemedel. En del behöver ingen medicin alls när sjukdomen är i en lugn period.
De läkemedelsgrupper som brukar användas är:
Kortison: Vid akut inflammation används oftast ett kortisonläkemedel som sedan trappas ned under ett par månader. Effekten är ofta kraftig och kommer relativt snabbt men begränsas av biverkningar vid långvarig behandling.
Immunmodulerande läkemedel: Vid långvariga besvär som är måttliga eller svåra och där tidigare behandling inte hjälpt används immunmodulerande.
Biologiska läkemedel: TNF-hämmare har nu funnits i cirka 15 år och används vid måttliga till svåra besvär där tidigare behandling inte haft effekt. TNF-hämmarna verkar genom att blockera proteinet TNF som finns i alltför stor mängd vid inflammatoriska sjukdomar. Därmed dämpas den inflammatoriska aktiviteten som håller sjukdomen igång och symtomen lindras.
TNF-hämmare verkar systemiskt och biverkningarna är oftast kopplade till att immunförsvaret sänks, exempelvis att man lättare får infektioner. Biologisk behandling är oftast inte den första behandlingen man får, utan ges då andra medel inte haft tillräcklig effekt eller när sjukdomen har en hög inflammatorisk aktivitet.
Ges via infusion (dropp) på sjukhus varannan månad eller injektioner i hemmet veckovis eller varannan vecka beroende på val av läkemedel.
Kosten kan vara en del av den medicinska behandlingen vid Crohns sjukdom. En del, men inte alla, blir ordinerade fettfattig diet. Den kan lindra symtomen om sjukdomen sitter i tunntarmen.
Kirurgi: Vid svårare besvär kan operation vara nödvändigt, så kallade stomioperationer. Man får då en “påse på magen”, antingen tillfälligt för att ge inflammationen en möjlighet att läka ut eller som en permanent lösning.
Järnbrist vid IBD
Blodbrist (anemi) är ett vanligt och ofta förbisett problem vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Järnbrist och kronisk inflammation (funktionell järnbrist) är de dominerande orsakerna till blodbrist vid ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Det är viktigt att du som tillhör den här patientgruppen får möjlighet att föra en diskussion med vården kring inflammatorisk tarmsjukdom och järnbrist. Järnbrist bör och kan behandlas och man sätter in olika behandlingsvägar beroende på patient.
Patienter med IBD och samtidigt järnbristorsakad blodbrist ska få substitution med järn via munnen (peroralt) eller via dropp (intravenöst). Om du som patient inte tål behandling peroralt eller om din kropp inte tar upp tillräckligt med järn den vägen så kan man sätta in intravenös behandling. Det gäller även för patienter med svår anemi eller uttalad sjukdomsaktivitet. För patienter med lindrig – måttlig blodbrist utan aktiv inflammation behandlar man dock företrädelsevis peroralt. Här kan du göra ett enkelt test för att ta reda på om du lider av järnbrist.
Senaste behandlingen
Integrin-hämmare är senaste läkemedelsbehandlingen som kommit vid inflammatorisk tarmsjukdom. Detta är en ny typ av biologiskt läkemedel som har en tarmselektiv effekt i syfte att dämpa inflammationen i tarmen.
Integrin-hämmare binder och blockerar ett specifikt ytprotein (integrin) som finns på de T-celler som är programmerade att vandra till den pågående inflammationen i tarmen. Genom denna blockering, förhindras dessa aktiverade T-celler att ta sig från blodbanan till tarmväggen, och på så sätt dämpas inflammationen i tarmen.
Integrin-hämmare kan ge en långsiktig effekt vid Crohns sjukdom. Effekten kan komma olika snabbt för olika personer, för vissa kan det dröja upp till 10 veckor. Målet med behandlingen är att ge en långsiktig effekt så att man kan leva som vanligt och slippa skov trots sjukdom.
Integrin-hämmare ges som infusion (dropp) på sjukhus varannan månad.
OBS! Skov är ett misslyckande i behandlingen – diskutera med din läkare hur du kan undvika att få fler skov.
Se film om mage och tarm här nedan.
—
